Historik

Rytterne Hembygdsförening
Några hundra meter väster om Stora Rytterne kyrkoruin ligger soldat Lundgrens torp och fattigstugan. Ytterligare några hundra meter västerut, i skogen, utan farbar väg, låg Lottas stuga. Den var fallfärdig och tom år 1924 sedan Lotta Scherdin och hennes systerdotter, sylärarinnan i Kyrkskolan Hanna Lundin, lämnat den.
Även om dokumentationen från Hembygdsföreningens första år är vag törs vi ändå påstå att den bildades 1924 och att den höll till just vid Lottas stuga, de första åren. Att föreningen fanns redan då är dokumenterat i en liten notis i lokaltidningen där vi den 17 augusti 1924 kan läsa:
"Hembygdsfest var på söndagen anordnad vid Lundby i Ryttern. Festen inleddes med en prolog, författad av Gunnar Mascoll Silfverstolpe och uppläst av grevinnan Ellen Ridderstolpe, Fiholm. Därpå höll direktör Celsing, Kolbäck, ett längre, väckande föredrag med mottot Nya himlar och en ny jord. Talaren berörde särskilt de många genomgripande förändringar, som på alla områden ägt rum i vårt land under senare tid. Föredraget lönades med kraftiga applåder".
De tidigaste kända protokollen är daterade den 31 augusti 1928, då det vid ett sammanträde i Rytterns kyrkskola, beslutades att bilda en hembygdsförening. Vid nästkommande sammanträde antogs stadgar och i en paragraf sägs det:
"... som det förut finnes en hembygdsförening i Ryttern beslöts att den nybildade föreningen skulle få namnet Rytterns hembygds- och fornminnesförening".
Här bekräftas att det redan fanns en hembygdsförening. Av tidningsurklipp vet vi också att föreningen detta år, 1927, fick Lottas stuga vid Lundby i gåva av Svånö gård genom landskamrer Carl Fredrik Johansson.

Rytternegårdens Intresseförening
Den 24/10 1984 samlades C-G Carlsson, Åke Eriksson, Maj Torelli, Stig Johansson, Holger Axelsson, Håkan Dreifaldt, Torsten Johansson, Paul Pettersson, Ronald Pettersson, Hubert Ekdahl och Lars Allan Widell i Rytternegården för förutsättningslös diskussion om gårdens framtid. Det beslutades att utse en interimsstyrelse som skulle utarbeta stadgar och sprida information om föreningen till boende i Rytterne.
Ett informationsbrev sammanställdes som skickades ut till Rytternborna i vilket man förklarade att man ville behålla gården som en samlingslokal för socknens innevånare. Ett stort intresse bland sockenborna fanns och Rytternegårdens Intresseförening bildades med god medlemsanslutning.
Föreningen ägde från och med 1993 Rytternegården och svarade för den totala driften inkluderande allt underhåll, försäkringar och kostnader för driften.
Många ideella timmar har lagts ner av många medlemmar för att hålla huset i skick.

Två föreningar blir en
I samband med Rytterne Hembygdsförenings årsmöte i juni 2012 gick Rytterne- gårdens Intresseförening och Rytterne Hembygdsförening samman och blev en förening under namnet Rytterne Hembygdsförening.
Sammanslagningen har diskuterats under flera år och kom nu till stånd efter flera möten, diskussioner och extra årsmöten. Den nya styrelsen kommer att se till att Rytternegårdens Intresseförenings verksamheter även i fortsättningen kommer att drivas som tidigare. Rytterne Hembygdsförening kommer även att ta över ansvaret för Rytternegården och Rytternegårdens Intresseförenings samtliga ekonomiska åtaganden.

Byggnaden
Våren 1904 föreslog Rytterne kommunalstämma att ett nytt fattighus med ekonomibyggnad skulle byggas. Kostnaden var beräknad till 18.000 kr. Året därpå, 1905 stod byggnaden färdig. Efter att ha varit ålderdomshem sedan 1905 lades ålderdomshemet ner i samband med kommunsammanslagningen med Västerås 1971.
Därefter blev huset bostad åt storfamilj under flera år.

Efter att kommunen inte lyckats sälja gården beslöts det 1985 att gården skulle rivas.

Läs mer